rosaresa

Idag då... Om du frågar, hur är det? Får du svaret, det är bra/ok! Vad ska man säga annars...?? Hur ska det vara? Jag vet inte... Livet går ju vidare oavsett vilket, och det kunde varit mycket värre än vad det är... Du träffar säkert varje dag många människor på gatan, i bussen, i affären som går med en allvarlig sjukdom, diagnos, men det syns inte på de. Idag "syns" det på mig att något inte riktigt är som "vanligt" på det sättet att jag inte har hår på huvudet längre, eftersom dessa cytostatika(cellgifts)behandlingarna tar död på hårcellerna också och jag har inte blivit kompis med min peruk, så den får ligga och jag går utan...Men det där att det inte syns på människor att de är sjuka, bara som ett exempel, om jag inte hade fått veta vilka som var anhöriga i gruppen som går på kursen, lära sig leva med cancer, så hade jag aldrig gissat vilka var de som har en sjukdom/diagnos, för alla de är glada, pigga, frächa... Jag har träffat starka kvinnor som lever med svåra cancerdiagnoser, men de väljer att gå vidare mot sina mål, vidare med livet, om nu målet just nu är julen, en resa eller något annat. Skål för det/de! Hur ska man må då man hamnat i en krissituation, för det kan man hamna i då livet inte stämmer plötsligt. Det händer väl inte mig! Jag som är så aktiv och tar hand om mig:) Detta med sjukdom fanns inte i min planering, almanacka...det är inte som "vanligt", allt rullar inte bara på som ingenting... För det är något som har hänt... Det är först nu jag börjar smått att acceptera min diagnos, det har gått snart ett halvt år sen jag fick den... Kan det ta så lång tid? Det finns väl inte nån färdig mall för hur var och en hanterar sin egen situation, den är unik för varje person. Någon sa till mig precis efter att jag fått min diagnos; "man måste lära sig leva med den"... Vad då, tänkte jag då...fattade inte alls... Det är väl så att jag opereras och sen får jag lite efterbehandlingar och sen är skiten väck!! Inte ska jag behöva leva med den...jag ska leva mitt liv som vanligt igen sen, så det är så!! Eller hur...