rosaresa

Förra veckan på fredag så träffades vi åter igen på strålenheten i Ryhov som vi hade kommit överens om, vi var där ca kl 10 och nu börjar man att känna igen folk och pratar lite mer med de som man träffat nu i 3 dagar...

Jag hade med mig en chokladask till sköterskorna, tycker att de gör ett så enormt bra jobb på alla sett och vis och det är så viktigt att de orkar även under eftermiddagen då kanske blodsockret börjar att sjunka och man kanske allmänt blir lite trött, så kan det vara bra att ta en liten chokladbit så får man upp blodsockret och humöret igen:)

Jag kände inget under eller efter behandlingen denna gånger heller...skönt!

Vi hann efter att vi fått våra doser för dagen, jag och min "bröstsyster" ta en fika på A6.

Det var jätte trevligt att sitta ner och prata om lite allt möjligt, inte bara sjukdomar, men en del...men allt mellan himmel och jord som man säger...barn, familj, semesterresor mm. Trevligt:)

Sen var det dags att åka hemåt, det gjorde vi båda, bestämde att vi ses på måndag igen, samma tid, samma plats...:)

Hämta sonen från skolan, åka tillbaka till stan då han har trumträning på fredagar och sen plocka upp dottern, handla och åka hem...vid det laget är jag riktigt trött...skönt att dottern kunde köra hem från stan:) Jag vilade den stunden...

Det enda jag har känt är trötthet, inget på huden...men trötthet, mer än på ett tag, vet ej om det är behandlingen eller bara att man måste köra och koncentrera så pass på de inte alls så mysiga vägarna...

Sen har jag faktiskt fått ont i tårna, fingertopparna och hälarna...jag har fått frågor under cellgiftsbehandlingarna om jag känt nåt, stickningar eller så på fingrarna eller fötterna, kände inget sånt på hela perioden, tydligen nåt man kan få annars undre pågående behandling, men nu efteråt...

Jag får ibland massera mina fingrar och tår för det käns som att de domnar bort, det sticker och har sig...

hälarna gör ont, som om jag skulle kanske gått för mycket i dåliga skor, eller nåt, det är en helt ny känning för mig också...sen har jag mina sköna vallningar på nätterna och ibland på dagarna...ont i lederna och det känns som att det samlats lite mer vätska under armen...

Men nu så är det fredag och då får ju båda jag och kroppen vila 2 dagar från strålningen, så kanske man är piggare på måndag igen:)

Red två ridturer i helgen, en på lördag och en på söndag med kompisarna...det var så himla skönt!

Bra dock något kallt väder (jag frös inte, jag har ju min overall) och trevligt sällskap! Tack tjejer!!

Det är helt makalöst fantastiskt att jag inte känner nåt då jag rider, jag fattar inte det...men jag är oerhört tacksam att det är så...

På måndag sen då...de vanliga morgonrutinerna, upp ca kl 6, frukost, skjutsa till skolbussen, åka hem och göra sig själv iordning, åka mot Ryhov, framme ca kl 10, vänta, vänta, vänta på sin tur på Drop In...och idag så strular det lite med maskinen Beta så alla använder Alfa och det blir ju längre väntetider naturligtvis eftersom alla ska använda en maskin...hörde att det strålas 70 personer dagligen i genomsnitt där...rätt många...Jag kommer in så pass sent så att jag känner att jag nästan får lite bråttom att jag ska hinna till sonens skola innan han slutar...jag vill inte köra alldeles för fort heller så jag ringer till honom så fort han har slutat skolan(han har ju naturligtvis inte telefonen igång på skoltid,så det går ju inte att ringa då, vilket jag kanske kan tycka i detta fallet hade varit rätt bra att kunna göra, alltså att jag kunde fått tag på honom...och tänkt om det skulle hända nåt nån gång...jag kan ju köra av vägen eller nåt, det är ju bara att snällt vänta tills skolan är slut) så att han vet att jag är på väg och kommer att komma lite sent bara...det funkar naturligtvis, han är ju inte en bebis längre...snart tonåring...tiden går då man har roligt sägs det...

Jag kan säga att tiden går faktiskt fast man kanske inte har roligt hela tiden/inte alls...oavsett hur man mår osv...

Då är dag 4/33 avklarat...skönt, de känningarna som jag haft sen i fredags kvarstår...

På tisdag så tar dottern bilen och skjutsar sonen till skolan innan hon åker till sin skola.

Det är nämligen så att jag har pratat med en god vän till mig och hon ville åka med mig en dag och vi kom överens om att det är denna dagen då vi ska åka tillsammans!

Kul, hon hämtar mig på morgonen, hon kommer lite efter 8 och får vänta på mig en liten stund och så åker vi!

Jag slipper köra, så himla skönt!!! Tack snälla att du följde med!

Vi kommer fram till sjukhuset och naturligtvis har jag inte mitt parkeringstillstånd med mig eftersom den ligger i min bil, in och be att få en till, ut igen till bilen och sen in och sätta sig på vänt...det går faktiskt rätt bra idag, maskinerna strular inte så att köerna flyter på...vi har inte någon tid att passa efteråt eftersom dottern just idag slutar 14.20 och kan sen åka att hämta sonen och sen åker de hem tillsammans...detta har vi naturligtvis planerat...så då vi är färdiga redan vid 12.30 tiden så åker vi till stan och äter på ett ställe som heter Lingon, stället kan jag rekommendera, de hade god mat och trevlig atmosfär!!

Vi åt, pratade häst och annat, gick till stan, gick i affärer...vi hade en bra dag, tycker jag i alla fall!!!

Sen vid 15 tiden så åkte vi hemåt, jag bara njöt eftersom jag inte behövde köra!!

Vi båda köpte en FM sändare som man kan koppla sin mp3 spelare eller telefon/Ipod till bilens stereo och på så sett lyssna på sin egen musik eller ljudbok eller vad man nu vill i bilens högtalare...jag trodde inte det kunde funka, men efter lite pillande så fick jag till det i hennes bil och det funkade...helt fantastiskt...en liten dosa som man kopplar till sin telefon från cigarett tändaren(eller med batterier så är den ju trådlös) fantastiskt, och den kostade inte mer än 299.- på MediaMarkt...

Ett bra köp, tycker jag!

Och en mycket bra dag!!

Onsdag så var det de vanliga rutinerna som gällde, och vi träffades där som vanligt vid 10 och nu pratades det ännu mer med de som man nu känner igen under tiden då man väntar...och väntar...Min vän får gå in tidigare eftersom hon hade kommit dit tidigare, hon kommer ut efter några minuter och säger att hon måste gå och göra om sin Simplan från början...hennes referenspunkter som är tatuerade stämde inte längre...de kunde inte ge henne behandlingen...hon ska in till simulatorn igen, maskinen som tar röntgenbilder och de sätter nya punkter på henne, denna gången ritar de in de och nu får hon ha det så under resten av behandlingarna...att det kan ens bli så...hade jag inte nån aning om...tydligen så kan det bli så att dessa referenspunkterna inte stämmer efter en tid om man tex: går ner i vikt, går upp i vikt, slappnar av om man har kanske spänt sig tidigare...huua, jag vill inte göra om dessa saker...jag väntar och väntar...jag kommer in under tiden då hon är på simulatorn...mina prickar stämmer som tur är...jag får min dos och går ut i väntrummet...jag säger att jag väntar på henne, hon kommer ju in direkt efter mig, och det ska ju inte ta så jätte lång tid då prickarna stämmer med maskinen...Hon kommer ut ca 25 minuter senare och har fått sin dos...bra att det gick "till slut"...vi går till bilarna tillsammans, säger att vi ses imorgon igen, samma tid, samma plats:)

Jag kör till sonens skola och kommer fram i tid...

På torsdag så är det åter lite väntetider...jag får träffa hudläkaren och sköterskan medans jag väntar på min soltid...jag är med i en hudstudie...jag fick innan jag började med strålning träffa en sköterska som är assistent till hudläkaren på denna studie...huden mätes, både torrhet/fuktighet och färg för att sen kunna kolla hur det ändras under tiden på behandlingen...jag fick två krämer med mig, den ena ska jag smörja in strålområdet efter strålningen och den andra ska in på kvällen inför natten...sen ska detta följas varje vecka med mätningar...och frågor osv, de vill veta om nån kräm är bättre än nån annan och om olika hudtyper klarar strålningen på olika sett...så jag har antingen fått bara mjukgörande eller mjukgörande och kortisonkräm...ingen vet vad man får, vem får vad osv...lite kul och det kan ju inte bli sämre i vilket fall av att man smörjer in nåt...jag skulle kanske inte annars ens vara så duktig på att smörja in mig...så mkt bra grej detta:)

Jag ser på deras papper att siffrorna är annorlunda än de var förra veckan, men jag förstår inte om det är dåligt eller om det är bra...jag får med mig nya burkar med kräm, nästa vecka ska vi kolla samma sak igen, jag får med mig frågeformulär som jag ska fylla i och lämna in sen...

Jag kommer ut och får vänta lite till sen är det min tur att komma in och sola lite;)

Timmarna går...efter att vi är färdiga så går vi till frissan på sjukhuset en sväng och tittar på peruker...hinner bara en liten sväng för sen måste jag åka hemåt och hämta sonen igen i skolan...

På fredag så är det ganska så lite folk faktiskt där på morgonen, vi träffas där igen och säger att vi tar fika efteråt om vi hinner...allt beror på hur allt flyter på med tiderna på maskinerna och om maskinerna inte strular...

Jag känner denna gången precis innan min behandling är färdig ett hugg på insidan av höger bröst, det var faktiskt obehagligt...nämnde detta till sköterskan, hon sa att man kan känna stickningar och hugg på det området som strålas eftersom det pågår ju en process där hela tiden nu då det strålas, så det är inte nåt konstigt...

Jag kände det under behandlingen inte efter...säker inte nåt konstigt säger hon, ok, får lite på det...men det kändes inte kul...jag har idag också med mig en liten chokladask till de tappra sköterskorna...

Allt går ganska så smidigt och efter att vi är färdiga så först går vi upp två våningar och hälsar på på onkologmottagningen där vi har gått i 6 månader tidigare för att få våra gifter, jag tänkte fråga de om de hade nåt som jag kunde få för mina naglar som nu har fallerat totalt...just idag var medlet slut, jag får återkomma nästa vecka, "Min sköterska L" är hemma för vård av barn idag...hade velat att träffa henne...nästa gång då...det var trevligt att se de andra sköterskorna, de var lika trevliga som tidigare, vilka fantastiska människor!!!

Efter det så åker vi till A6 och vi går en liten sväng inne på Ikea och fika hinner vi också med:) KUL!! Sen är det återigen dags att åka hemåt, sonens skola, tillbaka till stan, trumlektioner, dottern kommer till oss vi handlar och sen åker vi hem, dottern får åter äran att köra hem, jag är faktiskt jätte trött...:(

Tur att de är så stora nu mina fina änglar(barn)!!! Hur skulle jag klarat mig utan de?? De är de bästa barnen i hela världen och de är mina <3

Denna fredagen är jag ännu gladare än förra för jag känner att jag och huden och allt innanför huden behöver dessa 2 dagarna som helgen innebär för att vila upp sig...

Skönt att det är fredag, under veckan så har vi sagt hejdå till flera som har slutat med sina behandlingar.

JAG hoppas att de ALDRIG mer behöver komma dit och att de får vara friska nu och för alltid!!!

För mig 8 av 33 avklarat!!

DET GÅR STRÅLANDE;)

Ha det bäst!

Kramar från mig!!

Det är som så att de har nu i måndags börjat med Drop In tiderna på strålningen...

Lite kul;)

Jag åker på torsdag kl 8.45 hemifrån mot Jönköping...vi bestämde igår kväll i telefonen att vi skulle träffas där kl 10 på kliniken jag och min "bröstsyster" som nu också går där...kul att ha någon man känner där, någon som går igenom samma sak just nu;) som jag...

Jag kommer fram lite efter 10, hon är där redan, där inne sitter det väl 10 personer och väntar...

Nu vet jag vad alla väntar på, sin tur in till maskinerna Alfa och Beta...

Eftersom det är Drop In som gäller så tar man en liten plastficka med nummer och sätter sin patientpricka i den och sen ska den på den lilla hyllan på väggen...sen får man komma in i tur och ordning...just idag står det att det är ca 1 timma och 45 minuters väntetid, om inte nån maskin går sönder eller nåt annat händer...

Vi ska fika efteråt har vi tänkt...

Vi sitter och väntar och hon kommer in före mig och för henne går det fort, bara efter ca 20 minuter är hon tillbaka igen, sen är det min tur men tiden har gått så pass ändå och de ska mäta och justera mina mått osv så att det tar så lång tid att vi inte hinner att gå och fika sen, tyvärr, men vi bestämmer att vi gör det imorgon istället...Hon åker hemåt och jag går in till sköterskan...

Jag kommer in och då säger sköterskan att mina bilder är godkända nu och idag ska vi tatuera in inställningsprickarna...vad sa du?? Idag, tatuera??

Jag vet att jag fick information igår om att de erbjuder tatuerade prickar istället för dessa ritningar på kroppen, att jag kunde fundera på det och om jag vill det så kanske det kan göras på fredag...De rekommenderar att man tatuerar in dessa punkter, man slipper att tänka på att inte duscha, eller duscha försiktigt utan tvål och sen är det ju säkrare för att då sitter de där, på samma ställe hela tiden...för att de säkert kan rikta in maskinen på samma ställe varje gång, viktigt!

Jag vet att en annan bröstsyster har tatuerat sina prickar då hon gick igenom samma sak som jag nu, hon tyckte också att det var smidigt med de, samt nu hon som går samtidigt hade gjort sina prickar redan, hon sa att det inte gjorde ont eller så heller...jag liter på mina "systrar" så eg hade jag redan bestämt att jag skulle göra de, men nu kom det ändå så pass, utan förvarning...

Fast det kanske var riktigt bra att det blev som det blev, jag hade ingen tid att vara orolig inför det:)

I vilket fall så skulle jag först få behandlingen och sen "tatueringarna"...strålningen gick jätte fort eftersom jag tänkte lite på det som komma skall...första pricken så fick jag under armhålan på höger sida, den opererade sidan...hur kändes det? Frågade sköterskan...ingenting, sa jag, jag har ingen känsel på den sidans armhåla sen operationen...bra, då gick det bra, yes! Nästa, mellan brösten, aj,,,kändes, sen fick jag 4 till, 6 st blev det till slut...

Överlevde detta också:) Nu är det gjort och nu kan jag duscha till helgen, jag blir av med plåstern imorgon fredag!! Nu vet jag, jag vill basta till helgen!!

Det var länge sen sist. Sen juli har jag inte kunnat att göra det...det har varit piccline i armen, sen var det ritningarna/inställningsprickarna som jag fick på kroppen vid datortomografi innan jul och nu dessa målningar som jag fick i måndags...men nu så, snart slipper jag lukta illa och kan använda tvål som jag vill:)

Det var värt det lilla besväret:) att ta dessa prickarna och de är så pass små så de kommer inte att synas i framtiden speciellt mycket. EN tanke som jag hade mot de var just en ständig påminnelse sen i resten av mitt liv om denna jobbiga sjukdoms period då jag skulle se de prickarna, MEN jag tror inte att det blir så, jag har redan idag släppt den tanken...

Nu har jag solat två gånger, bara 31 kvar:)

Jag åker direkt efteråt hemåt och kommer fram precis till sonens skola lagom då han slutar för dagen:)

Hem och läxor, mat, tvätt, sen hämta dottern osv, Roger kommer som vanligt väldigt sent, senare och senare tycker jag...han har aldrig jobbat så mycket som han gör nuförtiden...

Det var den dagen!

Ha det bäst!

Kramar

Det var så skönt och denna gången så var det riktigt nära att jag somnade...

Vi fick hoppa över hela bröst/mage området denna gången eftersom jag har detta konstverk på mig som behövs för strålningen...

På onsdag så har min man lyckats att kunna komma hem till 14 så han kan hämta sonen och se till att han kommer hem för jag måste vara i Ryhov, Jönköping kl 14 på info samtal och sen är det dags att köra igång med strålningen...

Så då han är på väg från Västervik hemåt så är jag på väg åt andra hållet...jag åker vid 12 för att inte behöva stressa på de snöiga vägarna...jag ringer till en "bröstsyster" som jag har kontakt med ibland, vi opererades samtidigt och avslutade våra cellgiftsbehandlingar samma vecka, undrar hur hennes strålning går, har hon börjat än? Får tag på henne i mobilen, hon är på väg hem, hon har varit på sin behandling på morgonen, hon började i måndags med sina behandlingar, samma dag så jag var där i simulatorn...vi bestämmer att vi hörs ikväll...

Jag kommer fram till sjukhuset, parkerar bilen och sätter parkeringstillståndet i framrutan, så skönt att kunna parkera utan att behöva springa efter en biljet i automaten, bara att parkera då det finns en ledig plats:)

In och ner till strålenheten, in där, det sitter några där och väntar, på vad då?? Jag vet inte, inga jag känner igen idag heller...jag hälsar, tar av mig jackan  och jag hinner precis gå på toan så är det min tur.

Sköterskan kommer och hämtar mig, vi går in i ett rum och jag får information om antal gånger och allmänt om strålningen och ev biverkningar osv, jag ska få behandling 25+8 gånger...va? Jag har fått information om att jag ska komma 25 gånger, alltså 5 veckor...det står i journalerna att patienten har fått information om dessa 8 gångerna som de kallar för boost...redan i höstas???

Det har jag missat i såfall, säger jag...ja, det är som det är, jag glömmer bort saker som jag ska göra osv, så jag har säkert fått informationen som de säger...

Ok, då får jag lite bonus då, kul!  Att just jag får komma 8 gånger mer än de flesta i samma situation...

Nja, det är tydligen så att alla under 50 år får 8 gånger extra just på själva operationssåret och stället där tumören satt...men nu har jag glömt varför???

Måste kolla om det kanske är som så att de som är under 50 år har större risk för återfall...??

Det ska jag kolla!

Under samtalet så ser jag en man i vit rock springa fram och tillbaka med verktyg i högsta hugg, han går till ett avgränsande rum där jag ser massa monitorer där de sköterskorna kan övervaka maskinerna, det är tydligen så att en av de 2 maskinerna som finns har börjat att krångla...Alfa som det heter har fastnat...vad det nu innebär...

Jag hade då inte tänkt innan att de kan ens gå sönder, vad händer då de går sönder, kan jag få fel dos, på fel ställe??? Konstiga tankar börjar att formas i min hjärna...bara att ruska bort de...

Jag ska gå i den andra maskinen, Beta...eftersom Alfa är ur funktion en stund så får de som ska dit för behandling vänta...jag får vara i detta rum nu för att jag ska in på behandling så fort som det finns ledigt tid, jag ska enligt planen få min första strålbehandling 14.30, men de ska gå igenom mina röntgenbilder och så fort som de är godkända och maskinen är ledig så är det min tur...ca kl 15 så är det min tur att komma in till Beta...

Ett stort rätt kalt rum där det i mitten står en stor apparat...av med kläderna på överkroppen och lägg dig...

Jag ligger på denna hårda brits, armarna ska upp, låsas där, det ska mätas och markeras på nytt, de tas bilder och mäter in behandlingsområden. Sköterskorna går ut mellan varven och tar bilder, kommer in och mäter igen, går ut...Detta tar väl ca 30 minuter, rätt obekvämt, men det går bra...

Till slut så kommer sköterskorna in den sista gången och flyttar "bordet" ner och jag får sätta mig upp...

Skulle jag inte få nån behandling idag, frågar jag? Ja, det har du fått nu!

Vad??

jag har fått min första strålbehandling och jag kände ingenting...fattade inte ens att jag hade fått det...

Det som jag noterade var att jag luktade som om jag skulle solat solarium...

Jag har solat;)

Jag går ut ur rummet något förvirrat, jag trodde på nåt sett att det skulle kännas någonstans då man får strålning...där ser man...det gjorde inte ont:)

Idag har jag avklarat nr 1 av mina 33 (inklusive mina 8 bonus solningar)

Då är denna perioden igång nu då:)

Jag åker hemåt och det har hunnit att bli mörkt...kör försiktigt, hämtar dottern och vi åker hem till killarna...

Ha det bäst!

Solning...är skönt;)

Kramar

En liten summering: med hår ...som jag vill ha det:

9/11-09 Håret är i stort sett borta helt, vuxit tillbaka lite på en del områden:

19/11-09 Håret har vuxit på vissa områden:

17/1-10 håret har börjat att växa i stort sett på hela huvudet:

Det kommer tillbaka, sakta men säkert;)

Nu väntar jag på ögonfransar och bryn tillbaka också...

Ha det bäst!

Kramar

Tack snälla, de är så fiina...och ni också!!

Redan har det hunnit att bli 2:a veckan på det nya året...tiden går fort då man har roligt:)

Skolan började den 8/1 för mina änglar, så de gamla rutinerna är igång igen...alltså upp kl 6 då klockan ringer och då man, allstå jag i spetsen, INTE alls har lust att gå upp, känns varje morgon som så att jag precis har hunnit att somna ordentligt då denna hemska pipande börjar...jag svettas fortfarande på nätterna som innan och är pga detta vaken den mesta av natten...det blir riktigt obehagligt varmt från ingenstans då det kör igång...tycker att jag kunde fått dessa besvär några år senare, si så där minst 5 kanske eller nåt...men nu är det som det är...

I vilket fall så upp på morgonen och försöka att vara vaken och skärpt och sista koll så läxorna var gjorda, gympakläderna är med osv...ibland kör det ihop sig på morgonen, men jag försöker ändå att vara lugn och inte bli sur eller så, så gott det går..för det tycker jag att jag ändå är "skyldig" mina änglar att försöka att vara, de har inte ens från början bett att få komma till denna kalla ibland grymma värld och för det andra så är de såååå fruktansvärt duktiga i skolan och som människor så jag har ingen rätt att vara sur bara för att jag känner egentligen kanske för att vara det ibland...SÅ jag försöker verkligen att inte vara sur då jag är med de.

MEN sen spricker denna fina plan ibland då ingenting verkar fungera, gå som det ska, var tänkt...vi kommer inte iväg till bussen/skolan i tid eller så...jag har ju mina tider med behandlingar osv som jag måste ta hänsyn till också...

DÅ kan jag tyvärr bli sur och arg på de och oj som jag sen ångrar det efteråt...hoppas att jag inte är ensam om dessa känslor...För det är som så att jag älskar de mest i hela världen och skulle kunna dö för de!!

Vecka 2 var det ju...

I söndags 10/1 var det en ridkurs som vi var med på, det var så skönt att kunna vara med på den och så behövligt just nu (hade några timmar där då jag satt på min häst och konstigt nog inte hade ont någonstans och njöt av att få jobba med hästan, tänkte inte på sjukdomar eller annat tråkigt) inför denna nya period med en ny behandling som jag nu ställs inför och som innan så har jag ju ingen aning om hur min kropp reagerar på denna behandling, jag har inte läst "för mycket" om ev biverkningar, tar det som kommer då det kommer och ifall det kommer...

På måndag alltså efter att barnen har kommit iväg på ett bra sett utan problem så åker jag tillbaka och plockar ihop mina papper som jag ska ha med mig till Ryhov (igen...) och jag gör mig iordning...sminkar mig så gott det går, försöker att måla nåt runt ögonen så att det ser ut som att jag har ögon i alla fall, ögonfransarna är helt borta så någon mascara behöver jag inte slösa på ett tag;)

Jag tänker som jag gjorde inför cellgiftsbehandlings starten...försök att göra detta till nåt ok i alla fall, roligt kan det kanske inte bli men ok i alla fall...

Det ska jag, jag tar på mig högklackade skor, snygga jeans(enligt mig), en svart tunika och öronhängen och lite andra smycken, jag tar på mig min pälsmössa för det är kallt...och jag tycker faktiskt att den är rätt snygg, sen är smaken som baken, det vet, men jag gillar den i alla fall...

Jag har en tid på Onkologkliniken/Strålenheten kl 11 för att göra Simplan inför strålnings starten...

Denna Simplan innebär att de tar röntgenbilder på mig/bröstområdet där det sen ska strålas på en apparat som heter simulator och som namnet säger så simulerar man strålbehandling med den maskinen, efter att jag har varit på Datortomografi som jag var på innan jul så har de bilder i tvärsnitt på en yta på 3 mm i snittet på området där min cancertumör satt och med hjälp av dessa bilder så har de redan gjort en dosplan.

Denna dosplan gör man för att kunna använda olika infallsvinklar på behandlingen för att kunna behandla tumörområdet samtidigt som den friska vävnaden skonas.

Och nu så tar de röntgenbilder på denna simulator(simulator är en vanlig röntgenapparat).

I denna simulator så ligger man i samma ställning som sen under behandlingen.

Då har de det som behövs för att kunna ge mig rätt dos på rätt plats.

Jag åker mot Jönköping i god tid, börjar att köra vid 9, lyssnar på Rixfm som jag gillar, vissa låtar så höjer jag volymen så jag skulle inte höra om atombomb slog ner, men jag njuter...

Jag åker igenom Småländska skogar och vägarna blir större, snart är jag på väg nr 40 som jag följer resten av vägen till Jönköping...hemma var det molnigt men då jag kommer fram till Ryhov så skiner solen, det kan man försöka att njuta av:)

Jag åker in på baksidan av sjukhuset som jag har gjort hela min behandlingsperiod, därifrån är det väldigt nära till just Onkologmottagningarna.

Jag går in på plan 4 (markplan) som jag har gjort så många gånger tidigare under sensommar/höst/vinter 2009...

Där inne är det rätt många som väntar på sin tur, vissa ska träffa doktorn och kanske få sin diagnos, vissa får veta vad de ska ha för behandling, vissa är säkert på återbesök eller på läkarbesök under behandlingens gång...

Alla är äldre än jag, jag hälsar på de som tittar upp då jag tittar mot de, alla de som hälsar tillbaka ler, trevligt...

Jag har då inte träffat nån som inte har varit trevlig eller inte hälsat eller pratat med mig om jag har börjat att prata med de...bara trevliga människor, fast troligtvis är alla de som är här på dessa avdelningar sjuka...

Det går rätt fort och snart är det min tur, jag får veta att de väntar på mig där nere på plan 3, vilket är våningen under där strålningen alltså ges sen...då så, jag går ner då...

Jag tar trappan och går in genom glasdörrar och meddelar i receptionen att jag kommit, och att jag skulle vilja ha en parkeringstillstånd som jag har fått veta tidigare att jag har rätt till nu då jag ska åka varje dag på behandlingen...jag har som många andra som jag pratat med noterat att det är ont om parkeringar då man ska på behandlingar samma sak då man ska besöka nån naturligtvis, men nu har jag tittat på allting från patientens "sida".

Jag har funderat på detta flera gången, varje gång faktiskt då jag har kommit och skulle få mina gifter.

Varje gång så har jag lagt in 20.- i denna parkeringsautomat för att vara säker på att inte få böter under tiden jag är inne och får min behandling. För dessa 20.- så får man parkera ända till nästa morgon...men det vill man ju inte om man inte måste;) men för 10.- så får man stå i 2 timmar tror jag, och det räcker ju inte...

Och sen är det också som så att alla som ska på behandling har ju en tid som de ska vara där, då är det inte lika roligt att köra runt och leta efter parkeringsplats...så jag har noterat att det är ett litet problem med för det första lediga platser i närheten av ingången och att man ska behöva betala varje gång då man ska dit...och det har blivit många gånger...så jag har alltså frågat om det inte finns nåt system just för de som åker ofta dit med egen bil och ska parkera...och då fick jag veta att då jag kommer till strålningen så kommer jag att få parkeringstillstånd som innebär att jag får parkera gratis på parkeringarna runt om sjukhuset eftersom jag då kommer att ååka in varje dag i flera veckor.

Nu måste jag nämna att vi kan vara tacksamma för att vi har möjlighet till att få tillbaka en del av resekostnader från Landstinget i Jönköpings län, då man kommit över 1 200.- i egenavgifter, det är faktiskt inte så i alla län...så det är en positiv sak då man måste åka en bit till och från sjukhuset...

Jag får min tillstånd och springer ut till bilen med den, sen in igen, trappa ner och sätta sig ner på stolen och vänta en stund...

Det är alltid så första gången då man ska in på nåt nytt, så har man ingen aning om vad de andra gör där eller vad som väntar en själv...jag känner inte igen någon där inne...

Nu kommer en man och ropar upp mitt namn, jag går fram till honom och vi går in i ett rum med en stor apparat...

Idag ska vi som sagt göra ett simplan för min strålbehandling, som är yttre, extern strålbehandling.

Jag behöver inte ta några injektioner eller få en strålkälla inuti min kropp (=intern strålbehandling), vilket jag är väldigt glad för. Jag vill i den mån det är möjligt undvika: nålar, sprutor, operationer, slangar inuti kroppen etc...

Syftet med behandlingen är den samma som med cellgifterna, för att ta död på eventuella cancerceller som kan finnas kvar i kroppen...alltså som förebyggande behandling för att minska risken för återfall av sjukdomen:)

Strålning förstör cancercellerna. Tyvärr påverkas också de normala cellerna, men de har förmåga att reparera sig rätt snabbt. Så beroende på var man får strålningen så kan man få biverkningar av den...

I mitt fall så ska den inte påverka nåt med håret, kroppen övrigt, det utsatta området är ju bröstet, armhålan, skuldran, axeln...

Jag kommer att få ligga på denna hårda smala brits, i en ganska obekväm ställning med armarna upp över huvudet, låsta där uppe...

Av med kläderna på överkroppen och upp på britsen...inte bekvämt kan jag säga, huvudet in i ett huvudstöd och armarna upp på ställningen, jag får hålla på en stång med handen och de låser in armarna på den positionen.

Idag så tas det som sagt röntgenbilder med simulatorn och behandlingsfälten markeras, vilket innebär att jag har efter detta besök lila streck på hela överkroppen, fattas bara namnunderskrift av konstnären...;)

Det är två manliga personer som håller i detta, det vrids på kroppen hit och dit, de går ut till manöverrummet och apparaten surrar, det tas bilder, killarna kommer in igen, det ritas på mig kors och tvärs, mätas, de går ut, det tas bilder...samma procedur i över en timma...jag börjar att tro att de gillar att rita på oss, det kanske är det enda roliga de har på jobbet, rita på nån, sen sudda bort det med sprit, rita på igen...nu skojar jag bara...de var verkligen noggranna med dessa mätningar och det är jag väldigt tacksam över. För allt hänger ju ihop, gör de inte detta förberedande jobb bra så hamnar kanske inte strålarna till slut på rätt ställe, och det vill man ju verkligen att de gör!!

Det tog sin tid och var inte helt behagligt att ligga helt stilla så länge, men jag lyckades...andades lugnt och tänkte på en sommardag då jag är ute och rider i full tölt på en fin grusväg...det är min bild som ger mig lugnet och jag kan slappna av något...En av killarna kommer till slut in och säger; du kanske blir glad om jag säger "valmis"?

Ja, tack, säger jag. Valmis betyder ju färdig på svenska...Så skönt!  Jag får veta att det sen är andra som tar hand om mig vid nästa besöket som är på onsdag...jag ska vara försiktig med dessa markeringarna så att de inte försvinner(igen...) de behövs under hela behandlingsperioden, de tål vatten men inte tvål...duscha med duschkräm är uteslutet då igen...ja, ja, då får jag väl lukta illa igen då;)...

Tack för idag och hejdå!

Jag åker hemåt och hinner precis till sonens skola då han slutat för dagen...

Ha det bäst!

Kramar från mig!!

Jag har inte haft lust eller ork att skriva nåt...igen, tråkigt...