Det händer grejor;)

Sen förra gången...
(på bilden något nervös Maarit efter att jag hade varit hos frissan, bilden tagen på en av de finaste dagarna i mitt liv, bröllopsdagen, bara några timmar innan vi gifte oss:)) <3

Jag har gått på strålning 4 gånger, alltså alla de dagar som jag skulle, 18-23/2,
MEN onsdagen den 24/2 då jag äntligen kom fram, var rätt sen, framme vid 11 pga dåligt väglag, så var väntetiden 3 timmar!!!!!!!!!!!!!
Den ena maskinen hade gått sönder och alla som ska få behandling ska gå i en och samma maskin...
70 st personer kommer dagligen på sina behandlingar för olika cancerdiagnoser...sköterskorna har fullt upp med att ringa till flera patienter som ska starta idag med sina behandlingar och andra som inte har kommit så långt med sina så att de INTE kommer in idag alls...hade jag vetat om att idag var en sån dag å hade inte jag heller åkt "i onödan"...
Jag har inte 3 timmar...jag ska hinna till skolan för att hämta sonen, helst kl 14(han kan ju vara kvar en stund på skolan och skulle man någon gång veta i förväg att jag inte kommer att hinna tillbaka i tid så kunde jag ju fixat så att h an kunde säkert varit hos någon klasskompis så länge, men det är tyvärr inget jag kan fixa bara så där, har inte något sådant nätverk med släktingar osv som ställer upp i alla lägen, har inga i närheten...och just som idag så tog det ju 2 timmar för mig att köra till Jönköping...ibland känns allt hopplöst:(
Jag går till sköterskorna och lämnar återbud, jag tar semester idag;)
Det som blir tråkigt med detta är att jag får komma på måndag och ta min sista behandling då istället för på fredag 26/2 som skulle varit min sista gång, FÖR ALLTID:) Eller hur??
Ok, inget att göra eg...bara att ta sig hemåt...funderade på en stund att fråga de (äldre) som väntade på sina tur om de/nån kunde tänka sig att ge sin plats till mig, för då jag väl kommer in på behandling så tar det ju typ 2 minuter, men då jag lyssnar på de en stund så känns det som att de flesta i alla fall tycker att det är sååå jobbigt att vänta...en man frågade sin fru, det var mannen som gick på strålning, frun var "bara" med honom,
"vad skulle du gjort annars"?? om du inte suttit här...bra fråga tyckte jag, jag har inte nåt emot några människor, åldrar mm, men det speglade så väl stämningen just då i det ögonblicket, det var hon som var trött på att vänta och ville därifrån, men till vad?? Detta paret var äldre än mina föräldrar, så jag kan tänkta mig att de inte hade så många måsten på dagarna...eller???
Och de flesta bor ju i Jönköping...men det där med inställning och anpassning...;)
Ja, i vilket fall så kändes det inte som nån bra ide att försöka "sno" till sig nån annans tid...
Det har förresten fungerat alldeles ypperligt hittils, varje dag har jag kunnat att uträtta mina måsten...
Sköterskorna har varit jätte snälla och tillmötesgående på alla sett och vis, de har sett till att jag har kommit iväg därifrån senast kl 13, så jag har fått komma före andra flera gånger...
Så jag klagar inte:)
Hade bara planer på att basta till helgen och kunna tvätta bort dessa fina ritningar på min kropp som de nu fyller i varje dag för att kunna rikta strålarna rätt...men efter måndag då:) Ska bara anpassa mig till den nya tanken...
Då jag åker så säger sköterskan att jag ska ringa in imorgon torsdag innan jag åker iväg så får jag veta hur det ligger till med maskinerna då, det ska komma tekniker från Danmark och laga maskinen, om det fortfarande strular så kanske jag inte ska komma in imorgon heller...nja, det funkar inte, jag har ju läkarbesök kl 10 på Onkologen...så jag ska in i vilket fall så får vi se hur det är med maskinen då...
Torsdag 25/2, så anländer jag i god tid till Strålenheten, det är rätt mycket folk så jag gissar direkt att det inte har gått så bra med maskinen...pratar med flera som sitter där och väntar, vissa har suttit där redan sen kl 8 och de hade inte fått igång maskinen, teknikern hade jobbat till kl 12 på natten men sen fått ge upp...
Oj, då, vi får väl se hur det utvecklas med tiderna idag då...
Jag kommer in till läkaren något sent, hade tid kl 10, kommer in 10.30 och får information om vad som skall komma nu efter strålbehandling...
Jag känner mig orolig och ledsen för allt...berättar att jag är faktiskt rädd för att få tillbaka "skiten" och eftersom jag har jätte ont till och från i lederna och ont i kroppen och flera andra symptom, så undrar jag om man inte skulle ta kanske magnetkamera röntgen på hela kroppen för att se vad som finns/inte finns där...
Hon tycker inte jag ska vara orolig (lätt att säga) och tycker inte att i dagsläget vi ska undersöka så mycket mer, utan vi avvaktar om inte symptomen avtar/försvinner med lite mer tid...Ok, det går jag med på:)
OCH HOPPAS VERKLIGEN ATT DET ÄR SÅ att de försvinner...
Jag har inte nå ork, kraft i kroppen, är trött och har ont...inte kul att bli gammal;)
Jag måste säga att om det är så  här jag kommer att må i all evighet=hela livet, så förstår jag inte hur allt ska gå ihop med allt...jag har "fullt upp" att ta  hand om mig och se till att barnen kommer iväg till skolorna och kommer hem från skolorna, får mat etc...hur i helsike ska jag kunna/orka jobba och kanske till och med göra nåt annat, något roligt i livet...sådana här frågor har jag fått i hjärnan nu...får inte ihop allt i min hjärna...
Efter att jag berättat alla mina krämpor till läkaren så säger hon att tyvärr kan det vara så att dessa mediciner som jag nu ska äta i 5 år!! kan ju göra så att mina besvär blir värre!!!!!!!!
Vad sa hon???? Kan det bli värre än så här??? Jag är ju för fan 45 år och har ont i hela kroppen i stort sett jämt, så ont i lederna så jag har svårt att röra på mig ibland och om jag sitter en stund på soffan tex så får jag sakta resa på mig och försöka komma igång, vallningar som gör att jag svettas...fy fasen...värre än så här...
Nu blir jag faktiskt ledsen på riktigt...men naturligtvis om det är det som behövs för att jag ska bli frisk så...
Jag ska äta en så kallad antiöstroen som hindrar det naturliga östrogenets verkan i min kropp, eftersom min tumör var beroende av hormonet östrogen för sin tillväxt så är det en sådan här behandling som ska in...
En tablett om dagen i 5 år...nu är det bara en liten tablett som jag ska svälja, inga sprutor, piccliner eller annat äckligt:)
Sen ska vi ta hormonnivå prov, vilket innebär BLODPROV, på mig innan jag lämnar strålenheten, för gott;)...för att se om min kropp har för mycket hormoner i sig, hormoner bildas ju på flera ställen i kroppen, äggstockarna (där angriper dessa tabletter de), bröstet, hjärnan etc och om hormonnivån i min kropp är "för hög" så behöver jag ta en spruta en gång i månaden i 2-3 år också...JAG HOPPAS ATT MIN KROPP INTE FUNGERAR I DET AVSEENDET!!!
Jag vill INTE ta en spruta varje månad i flera år........................:(
Fast så skulle jag naturligtvis bitit ihop och tagit den där sprutan ändå om det skulle vara det som "krävdes"...
Läkaren är jätte trevlig och kunnig och tillmötesgående:)
Jag får med mig råd om att börja motionera, använda kroppen för att bygga upp styrkan, ta kontakt med kuratorn, sjukgymnasten och får med mig recept på dessa tabletter och sömnpiller, vilket jag kan behöva, för jag har haft som jag har berättat svårt att sova... jag har många funderingar och frågor som jag har skrivit upp och har med mig men vi har inte tid för att gå igenom alla nu så då får jag en ny tid till på måndag...
Och jag får komma tillbaka på återbesök hos Onkologen i Jönköping efter 3 månader så får vi se vad som hänt med allt...
När jag är färdig hos läkaren så får jag snart komma in till hudläkaren för sista gången...huden har blivit mer skadat sen förra gången och jag har lite svårt att ha bh och vissa kläder på mig, huden är öm och irriterad, brännskadad, jag får med mig salvor igen och de ska ta kontakt med mig inom 2 veckor efter avslutad strålning:) får veta att huden kan ju bli ännu värre och sårigt under 2 veckors tid men sen ska det vända och bli bättre, jag ska vara försiktig med solning nu i ett år på det området som jag fått strålbehandling så det är bara att sätta på sig en sopsäck över huvudet;) nja, eller kanske en tröja/linne då man ska sola...det går ju det med...
Jag kommer in på min strålbehandling i tid för att sen hinna tillbaka till hemstaden "i tid"...idag är det bara den andra maskinen, Alfa, som fungerar och jag tycker att tom den låter läskigt då den är igång...
Jag får veta att de som jobbar på strål måste förlänga sina arbetsdagar för att hinna med alla och det pratas om anskaffning av en till maskin...jag tycker att det är läskigt att höra sånt, i min hjärna säger det att det blir mer och mer patienter, mer och mer cancer...ryser....
Åker hem efter behandlingen och idag behöver jag inte ens köra för fort för att hinna i tid:)
Fredag, min nästsista gång, så är det faktiskt lugnt då jag kommer in, halva personalstyrkan är på utbildning, och på nåt sett har de lyckats att få till allt så det flyter på, maskinerna är igång och allt rullar på fint!!
Fredagen den 26/2-10 som skulle varit min sista behandlingsdag...men ok då, jag återkommer på måndag då;)
Lämnar en chokladask till tjejerna så de orkar hålla humöret uppe hela långa dagen med sina viktiga jobb!
Tack för att ni finns och orkar med allt och alla!!
Ha det bäst!
Kramar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0